Hej Stefan

Hej stadsminister Stefan Löfven
Under några veckors tid har vi i klass 9B på Bergskolan i Luleå arbetat med ett projekt gällande slav- och människohandel. Projektet har varit såväl lärorikt som intressant, fast vad människor har utsatts för genom tiderna, och sorgligt nog utsätts för än idag är obeskrivligt hemskt. Kommer vi i framtiden kunna få bukt med problemet med tanke på hur det ser ut att växa idag? Den främsta anledningen till att jag som elev skriver detta brev är jag anser att det är viktigt att vi alla hjälps åt för en långsiktig lösning.
Slavhandel och människohandel har funnits sedan urminnes tider. Den transatlantiska slavhandeln var som mest intensiv under 1600-1700 talet. Under 300 års tid berövades miljontals människor deras frihet i utbyte mot slaveri. Anledningen till att detta blev så utmärkande var på grund av att ledare av europeiska stater ingick i avtal med afrikanska kungar om ensamrätt att få köpa slavar då man var i behov av billig arbetskraft. I stort gick denna även så kallade triangelhandel ut på att européerna skulle få råvaror från Amerika med hjälp av arbetskraft från Afrika. Främst engelska handelsmän köpte slavar från Västafrika som sedan fraktades till europeiska kolonier i bland annat Amerika och Västindien. Där fick slavarna bland annat odla råvaror såsom tobak, socker och bomull på plantager under stekande sol. Efter att råvarorna hade skickats och bearbetats i europeiska fabriker användes de färdiga produkterna till att köpa nya slavar i Afrika. Över en tredjedel av de förslavade människorna hann inte ens nå fram till Amerika innan de dog på grund av de fruktansvärda förhållandena på skeppen. Även om man som slav överlevde resan fanns risken att man förr eller senare dog oavsett på grund av att arbetet var extremt slitsamt. Detta förklarar en hel del om att den transatlantiska slavhandeln är de värsta brotten i mänsklighetens historia.
Även om triangelhandeln genom flertal uppror inte kvarstår idag, betyder det dessvärre inte att människohandeln i sig har försvunnit. Ibland kan man undra om hur världen hade sett ut idag om slavhandeln, kolonialismen och imperialismen aldrig hade uppstått. Hade vi levt i en mer rättvis värd där människors lika värde togs till vara bättre, med tanke på att slaveriet ansågs som ett bevis på att vissa var sämre och andra överlägsna i samhället? Fortfarande tänker en del människor att folk är olika värda utifrån var man kommer ifrån, lever, eller ser ut. Det faktum att dessa onda tankebanor bidrar till större samhällsklyftor upprör mig. I grunden finns inga bra argument till varför någon skulle vara mindre värd än någon annan överhuvudtaget, vilket jag hoppas och tror att fler håller med mig om. Hur hade världen sett ut just nu om koloniserade länder genom krig, övertagande och erövring hade fått behålla sin frihet istället? Än idag pågår utnyttjande mellan olika länder, en typ av modern imperialism där man är ute efter kulturell eller ekonomisk dominans samtidigt som det påverkar andra länders frihet.
Förvisso är människohandeln inte lika öppen som den var för hundratals år sedan, men vi lever i ett komplicerat samhälle. Trots att slaveri har förbjudits i så gott som hela världen, lever hundratusentals människor under svåra förhållanden. Trafficking har blivit mer aktuellt under de senaste åren och alla länder berörs. Även i Sverige lever somliga i en dold verklighet, och vem kunde tro att slavhandel förekommer i detta fridfulla land? Kanske bör vi lyfta detta globala samhällsproblem så att fler människor får öppna ögonen för vilken värld vi lever i? Ingen ska behöva kidnappas eller luras mellan olika länder i syfte att tvingas arbeta som prostituerad, hemhjälp eller på fabriker under orimliga villkor.
För bara några månader sedan genomfördes en slavauktion utanför Libyens huvudstad Tripoli, där människors liv inte var mer värt än några hundra dollar (Expressen 2.12.2017).
Listan är lång, i massmedia informeras ständigt om nya förödelser. Slaveri kan förekomma i privata hem, gruvor, på odlingsfält och i olika former. Ja, så gott som när och var som helst. I många av fallen handlar det om skuldslaveri, där slaveri går i arv för att kunna avbetala sina förfäders skulder. Det värsta med detta är att utsatta människor oavsett slit, inte lyckas betala hela skulden med tanke på att räntan är högre än lönen. De måste arbeta livet ut.
Tro det eller ej, men många svenska varor kan ha tillverkats med hjälp av skuldslaveri. Är det värt att vi ett så pass utvecklat land gör oss bekväma med låga priser på andras bekostnad? Jag anser att detta måste få ett slut. Det är den här ändlösa efterfrågan på billig arbetskraft och de tjänster som levereras av dem som utnyttjas som ständigt driver på detta. Det kan handla om att ett smycke eller ett par skor du köper i en butik i ditt närområde är tillverkade av skuldslavar i Indien varav många är barn, med en lön på 14 kr i veckan. Precis som mellan Afrika, Amerika och Europa har slaveri pågått i Indien och övriga delar av Asien under en längre tid. Det förvånar mig att Sverige inte har vidtagit större åtgärder för att förhindra stödjandet av denna typ av industri.
Var ska vi då göra för att få ett stopp på detta? Till en början kan vi tänka på att skärpa kraven för Sveriges import av varor. Vi bör tänka över vad de vi säljer på den svenska marknaden faktiskt har för påverkan på andra människor. Jag skulle tro att många inte är uppmärksamma under vilka arbetsvillkor deras varor är tillverkade. Det minsta vi kan göra är att uppmuntra människor till att se över sin konsumtion, vad vardagliga val som privatperson egentligen bidrar till. Om fler väljer att köpa exempelvis mer rättvisemärkta varor kan var och en av oss bidra till en hållbar utveckling och förbättrade arbetsvillkor i fattiga länder. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Lyckas vi utplåna fattigdomen har vi nyckeln till ett tryggare samhälle där vi förhoppningsvis lyckas lösa problemet. Människor som inte lever bra ekonomiskt har sällan bra valmöjligheter för att kunna försörja sig, och tvingas då gå den väg de annars aldrig hade gått. Kanske är detta svaret på varför människohandeln är som mest förekommande i mindre ekonomiskt utvecklade länder? Regeringar skulle behöva arbeta mer effektivt för en jämnare fördelning mellan inkomster och tillgångar för att öka den ekonomiska tillväxten. Ekonomiskt tillväxt är en förutsättning för att utrota den globala fattigdomen, men är i dagsläget inte tillräcklig. En bättre handelspolitik och villkor som ökar förutsättningarna för utvecklingsländerna att komma in på industriländernas marknad behöver därför etableras. Vi får med andra ord inte låta mindre ekonomiskt utvecklade länder bli offer för globaliseringen.
Jag är också rätt övertygad om att ett aktivt samarbete med andra länder och organisationer kommer att snabba på utvecklingen då detta trotsallt är ett ämne som berör hela världen. En gemensam politik anar jag är det som krävs för knyta samman världsgemenskapen för en social trygghet.
Avslutningsvis ber jag er som stadsminister att sätta högre press på olika regeringar för att minska utnyttjandet av arbetskraft. Jag vill tacka er för att ni tog er tid att läsa igenom detta brev.
Med vänlig hälsning /Elmina Nilsson från Bergskolan

Elektroniska källor Expressen, hämtad från: https://www.expressen.se/nyheter/varlden-i-chock-efter-avslojande-om-slavhandel/, 2018-03-20 SO-rummet, hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/slaveri-och-triangelhandel, 2018-03-20
United Nations Regional Information Centre (UNRIC), hämtad från: https://www.unric.org/sv/ekonomisk-och-social-utveckling/%2025865, 2018-03-21